Arkeologiska spår av invandring

[kylarvende]

Bäckahästen!

Det händer den bäste! Om du är bra på runstenar så vore det intressant att se vad som står på runristningarna enl nedan (från mitt inägg 6/10), kanske ngn herul nämns vid namn?:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%B6ldinge_socken

”Namnet (1314 Skioldunge) kommer från kyrkbyn och innehåller efterelden inbyggarbeteckningen Unge/inge. Förleden sköld, 'terrängavsats' syftar på sköldliknande höjd invid kyrkbyn.[9] Förr även Skyllinge socken”.

”Från bronsåldern finns spridda gravrösen. Från järnåldern finns 37 gravfält. Fyra fornborgar och fyra runristningar har påträffats.”

[kylarvende]

Bäckahästen!

Jag har inte hittat ngt ang runonrna, men lite annat:

Svante Fischer: “Roman Imperialism and Runic Literacy
The Westernization of Northern Europe (150-800 AD)”

http://www.diva-portal.se/smash/get/div ... TEXT01.pdf

“Furthermore, two ringgold treasures from Södermanland, Tuna i Västerljung (c. 12, 500 g) and Skarpan in Sköldinge Parish (550.98 g), would suggest that enormous amounts of gold were brought
back to the Mälar Valley during the late 5th century. But it was not to be buried with its owners. The North is devoid of solidus hoards in burial contexts like that of king Childeric (c. 481/482 AD).”

[Bäckahästen]

Så här står det på Wikipedia om guldet och goterna.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Södermanland

Guldfynden från 400- och 500-talen är många. Det största kända guldfyndet i Sverige gjordes 1774 på Tureholms ägor och vägde mer än 12 kilogram. Troligen kom guldet på något sätt från goternas krigiska aktiviteter, som medförde att romarriket utbetalade enorma mängder med guld för att köpa fred längs gränsen. Från samma tid är Uppsa kulle, som är landets största kungshög.

[kylarvende]

Tack Bäckahästen!

Intressant länk du förmedlar. De talar om goter som tar med sig guld. Det ligger naturligtvis nära till hands att förmoda just goter, men vem vet vilka som tog med sig guldet? Det verkar vara mkt guld i Sörmland, vad det nu kan tyda på?

[Bäckahästen]

Det går att tolka som att landskapet under denna period hade nära kontakter med kontinenten och kanske även runt Medelhavet.

[Troels]

Karl Frederik skrev

Nu saknas exakta årtal både hos Snorre och Saxo liksom hos Prokopios. Detta innebär att årtalen är uppskattade, och en del av kungarna kan vara påhittade av sentida historieskrivare.

Du kan overhovedet ikke sammenligne Snorre, Saxo og Procopius.

Snorre rekonstruerede sagaer på grundlag af bl.a. Ynglingatal og sagaer - uden årstal. Han hittede næppe selv på konger, men kan have citeret eller opfattet forkert.

Saxo digtede Bog I til XI og lagde bevidst brudstykker af gamle kongesagn ind som selvstændige kongesagn i en konstrueret kongerække, som kunne række længere tilbage end den romerske kejserrække - hvor han af gode grunde ikke kunne skrive årstal. Derfor kan man finde en række loops. Det indebærer en stor grad af påhit.

Procopius skrev fortrinsvis samtidshistorie fra de tre krige, hvor han var juridisk sekretær for feltherren Bellisarius. Nogle vurderinger er propaganda, men kun når han skrev om fortidige begivenheder fik det for alvor betydning, at han ikke havde samme kildekritiske indstilling, som vi har i dag. Det er rigtigt, at han ikke skrev årstal på de samtidige begivenheder, men de har på grund af skriveformen kunnet kombineres med anden historie, så man rammer rigtigt med få års nøjagtighed. Nogle udenlandske historikere sammenligner ham med en journalist.

[karlfredrik]

Jag jämför dem inte, men noterar att exakta årtal saknas. Prokopios kan man mycket riktigt datera på ett ungefär, men herulernas återvändande kan inte exakt dateras.
De äldsta delarna av både Snorre (Ynglingasagans äldre del) och Saxo är högst osäkra, även om inte de själva nödvändigtvis hittat på kungarna.
Vi kan väl säga att Snorre och Saxo är på mera säker mark när vi kommer till 700-talet.

[kylarvende]

Bäckahästen!

Tack för tolkningen av guldet i Sörmland.

Troels!

Tack för intressant tidsinformation ang Prokopius. En liten undran är hur han kunde veta att herulerna en lång vandring bosatte sig nära goterna el dyl. Har någon återvänt och berättat för honom, eller har informationen cirkulerat ner till kontinenten likt en handelsvara.... Omöjligt att svara på antagligen.

Karlfredrik!

Tack för info.

[Troels]

For det første siger ingen datidige kilder, at herulerne "återvändade" - det er en tolkning fra 1700-tallet. Vi ved blot, at de drog til Norden, og bosatte sig ved "goterne".

Oplysningen om nederlaget til Longobarderne og rejsen til Norden er en af Procopios' fortidige oplysninger, og kan derfor ikke betragtes som en kildesikker oplysning, hvad detaljerne angår. Dateringen af herulernes nederlag er foretaget af professor Andreas Schwarz til 508/509 AD ved hjælp af Cassiodorus' breve og byzantinske kilder om den gruppe, som drog til Illyrien. De nordiske heruler drog nordpå inden den anden gruppes ankomst til Illyrien i 512. Hvornår og hvordan de kom til Norden har vi ingen sikker viden om.

Derimod har vi en veldokumenteret viden om de tre hovedpunkter, at de ankom til Norden og på det tidspunkt bosatte sig ved göterne, som man på Procopios' tid troede var goter - samt at de mødte danerne som den første omtale af disse i historien. Denne viden var helt aktuel i Byzans, hvor Procopios' skrev sine kapitler om herulerne i 549. Den kom fra en delegation, som de illyriske heruler under Justinian sendte til Norden, og som kom tilbage i 548 med en kongskandidat og 200 krigere fra Norden. Han skubbede Justinians herulske kandidat væk fra tronen, hvorefter Justinian gjorde sin kandidat til kommandant i netop Byzans. Episoden har utvivlsomt vakt opmærksomhed i Byzans, hvor Procopios og Jordanes med to års mellemrum pludselig omtale møder mellem heruler og daner.

Mellem Snorre og Saxo er der den væsentlige motivforskel, at Snorre øjensynligt oprigtigt ønskede at rekonstruere historien, mens Saxo bevidst manipulerede den inden 1000-tallet.

[kylarvende]

Troels!

Beklagligt att jag använde ordet ”återvände”. Det kanske framgick dåligt, men jag avsåg återvände söderut så att information kunde nå Prokopius.

Troels: ”professor Andreas Schwarz til 508/509 AD ved hjælp af Cassiodorus' breve og byzantinske kilder om den gruppe, som drog til Illyrien. De nordiske heruler drog nordpå inden den anden gruppes ankomst til Illyrien i 512.”

Om jag uppfattat det rätt skulle kunna gaffla in tidpunkten för herulernas vandring mot norden mellan 508AD och 512AD.