Men den stämmer helt enkelt inte ju, den är ju äldre än mig och alltså snart för gammal
Tegnabyar
Re: Tegnabyar
Ja om du utgår från den kartan så.
Men den stämmer helt enkelt inte ju, den är ju äldre än mig och alltså snart för gammal
Men den stämmer helt enkelt inte ju, den är ju äldre än mig och alltså snart för gammal
Re: Tegnabyar
Okej – men då måste du precisera vad du menar.
Du säger att kartan “inte stämmer”.
Vad exakt är det som inte stämmer?
– vilka regioner är felrepresenterade?
– vilka frälsegods saknas?
– vilka områden är överdrivna?
För kartan är inte en lös hypotes.
Den är en visualisering av rusttjänstlängder
och jordeböcker.
Och den överensstämmer exakt med helt oberoende datalager
Vad skriver Hansson om “undandragna” gods som vid Sommen. Var har de sina jordar?
Hansson refererar till att de har torp och gårdar under sig.
Du säger att kartan “inte stämmer”.
Vad exakt är det som inte stämmer?
– vilka regioner är felrepresenterade?
– vilka frälsegods saknas?
– vilka områden är överdrivna?
För kartan är inte en lös hypotes.
Den är en visualisering av rusttjänstlängder
och jordeböcker.
Och den överensstämmer exakt med helt oberoende datalager
Vad skriver Hansson om “undandragna” gods som vid Sommen. Var har de sina jordar?
Hansson refererar till att de har torp och gårdar under sig.
Re: Tegnabyar
Jag menar att det finns massor med mer frälsegods i Småland. Och då menar jag massor! Min dator har exploderat så är hänvisad till platta, men ska försöka skapa något som ger en bild av vad jag menar
Re: Tegnabyar
Okej! Ja där håller jag med dig helt! Det ser ju likadant ut i Västergötland. Spridningsdrsgen i kartan håller ändå och det är ju därför den fortfarande hänvisas till i uppsatser och avhandlingar. Min bild av småländskt och västgötskt randbygdsfrälse (som landskapen var nedlusade med), främst handlade om en knektadel/knapadel (karriäradel). Drängar i rusttjänst som fick slippa skatt. De tjänade kungen och var betydligt mer löst knutna till åkermark än jordelitens frälse. Ibland knappt skiljaktiga mot grannarna. De var mer fria en väpnare och tvångsrekryterade fullåkersdrängar. Men, de förvärvar jord och systemet vilar på att de förlänas mark. Småland innehåller storgods i fullåker dessutom så bilden är spretigare än Västergötland. Samtidigt visar Västgötalagen att Småland är nära integrerat i västgötsk tingsordning. De olika Smålanden är en mardröm för en elit som försöker införa någon form av smygfeodalism. Slätternas pressade folk i Västergötland är enligt modellen betydligt mer lättkuvade men det fordrar att man är lierad med den lokala eliten som har en bredare hierarki.
Re: Tegnabyar
Om du med randbygd menar gränsbygd mot Danmark, så nja, kanske, det kan jag inte svara på.
Lovade ju nån slags illustrativ bild. Det är givetvis ett hästjobb att täcka hela Småland så det blir ett axplock av det från just mina trakter. Och här är det inte bara knapadel utan det är Båt, Bonde, Trolle, Natt och Dag, Aspenäs, Stallare och Puke med flera, även finskt frälse flyttar till trakten.
I Ydre är nog alla med, där finns det ju de som gjort arbetet redan. men Vedbo, Tveta och Vista är bara mina egna baskunskaper med lite grävning. Det finns fler men dom kan jag inte styrka nu ( datorexplosiomen)
I vilket fall, det är markant skillnad mot tidigare karta...
Lovade ju nån slags illustrativ bild. Det är givetvis ett hästjobb att täcka hela Småland så det blir ett axplock av det från just mina trakter. Och här är det inte bara knapadel utan det är Båt, Bonde, Trolle, Natt och Dag, Aspenäs, Stallare och Puke med flera, även finskt frälse flyttar till trakten.
I Ydre är nog alla med, där finns det ju de som gjort arbetet redan. men Vedbo, Tveta och Vista är bara mina egna baskunskaper med lite grävning. Det finns fler men dom kan jag inte styrka nu ( datorexplosiomen)
I vilket fall, det är markant skillnad mot tidigare karta...
- Screenshot_20260127-183536 (2).png (1.78 MiB) Visad 754 gånger
Re: Tegnabyar
Nja, alla dessa är väl inte samtida och betraktades som centralgods? Utan representerar en lång närvaro över tid i samma bygd. På så sätt passar nog 1500-tslsbilden bra med 1200-talet. Det är ju en mängd tidiga fasta hus som saknas på wasakartan men de låg i samma ekonomiska zon. Lägger man alla frälsegods bakåt på samma karta påverkas mao inte täckningsbilden nämnvärt. Ju längre fram man kommer desto mer spridning. Ja jag tänker främst på sydliga gods mot Danmark. Som jag formulerade det tolkar jag majoriteten som knapadel, inte alla. En variation är väntad. Självklart hamnar sådana ägor också i händerna på storfrälset. De sitter ju i regel på många gods.
Re: Tegnabyar
Dom är hyfsat jämna i tid. sent 1400 och senare är inte med.
Merparten är också utfärdandeort för brev så vi vet dom var där. Och varför inte? Även om jordbruksmarken är full etablerad och för värdefull för att slösa så finns det gott om fina lägen med vacker natur och bra skydd för en sätesgård. Så vi kan nog anta att en glidning finns mellan närliggande, först en ren storgård med jordbruks bakgrund, sen nåt mer imposant.
Och för de finas favoritnöje jakt ligger det ju också fint.
Merparten är också utfärdandeort för brev så vi vet dom var där. Och varför inte? Även om jordbruksmarken är full etablerad och för värdefull för att slösa så finns det gott om fina lägen med vacker natur och bra skydd för en sätesgård. Så vi kan nog anta att en glidning finns mellan närliggande, först en ren storgård med jordbruks bakgrund, sen nåt mer imposant.
Och för de finas favoritnöje jakt ligger det ju också fint.
Re: Tegnabyar
Och, iallafall för detta område som jag tittat på, hur är deras läge när kungen installerat sig på Visingsö? Då uppstår ju en nod där. Och man har dessutom utmärkta förbindelser med Linköping, Skänninge och Söderköping. Titta på Aspenäsarnas Klakeborg där Svartån och Skenaån flyter ihop. Är det där man splittar varor åt olika håll?
Re: Tegnabyar
Går man igenom ätter som Natt och Dag, Puke, Bonde och Trolle är det slående att deras tidiga huvudgods och fasta residens återfinns i Sveriges mest produktiva jordbruksbygder. Det är där de tidigast kan beläggas med sammanhängande jordkomplex och stabila intäktsbaser.
I den meningen lutar både Hansson och Samuelsson i grunden åt samma håll som Thomas Lindkvist. Skillnaden är att Hansson särskilt visar hur det småländska frälset kännetecknas av stor numerär men låg koncentration: godsinnehaven är ofta fragmenterade och bildar mer sällan de sammanhängande komplex som är typiska för slättbygderna.
Detta motsäger inte Lindkvists modell utan preciserar den regionalt. Småland framträder som ett område med många frälsemän men med svagare jordkoncentration, medan slättbygderna uppvisar färre men betydligt tyngre maktcentra.
Jag har inga invändningar mot att binäringar – järn, handel, skog, fiske – ibland underskattats i äldre jordpolitiska modeller. Men det förändrar inte grundfrågan: i de folktäta fullåkersbygderna var befolkningen starkt bunden till jorden och beroende av de stora jordägarnas resurser. Just denna koncentration av arbetskraft och livsmedelsöverskott gjorde det möjligt för jordeliten och kyrkan att frigöra tid och kapital för administration, handel, gruvdrift och mission. Det är ingen tillfällighet att biskopar och andra stora jordägare ofta återfinns i just sådana sammanhang.
I den meningen lutar både Hansson och Samuelsson i grunden åt samma håll som Thomas Lindkvist. Skillnaden är att Hansson särskilt visar hur det småländska frälset kännetecknas av stor numerär men låg koncentration: godsinnehaven är ofta fragmenterade och bildar mer sällan de sammanhängande komplex som är typiska för slättbygderna.
Detta motsäger inte Lindkvists modell utan preciserar den regionalt. Småland framträder som ett område med många frälsemän men med svagare jordkoncentration, medan slättbygderna uppvisar färre men betydligt tyngre maktcentra.
Jag har inga invändningar mot att binäringar – järn, handel, skog, fiske – ibland underskattats i äldre jordpolitiska modeller. Men det förändrar inte grundfrågan: i de folktäta fullåkersbygderna var befolkningen starkt bunden till jorden och beroende av de stora jordägarnas resurser. Just denna koncentration av arbetskraft och livsmedelsöverskott gjorde det möjligt för jordeliten och kyrkan att frigöra tid och kapital för administration, handel, gruvdrift och mission. Det är ingen tillfällighet att biskopar och andra stora jordägare ofta återfinns i just sådana sammanhang.
Re: Tegnabyar
Det där skulle jag vilja se styrkt