Spatial analys

Här kan du diskutera vetenskapliga metoder
AndreasOx
Inlägg: 885
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Spatial analys

Inlägg av AndreasOx » 28 december 2019, 12:27

Nu har jag läst Frode Iversens artikel, https://www.academia.edu/41398833/Ivers ... and_beyond
En intressant ansats att spatialt analysera samtliga fornfynd i Norge och Sverige. Tyvärr har använd metodik så allvarliga brister att jag tycker att analysen och slutsatserna är irrelevanta.
Kvalitativt beskrivs flera av indatats brister men dessa brister hanteras inte alls kvantitativt, dvs indata viktas och prioriteras inte alls efter kvalitativa brister. Den enda viktningen tycks vara att 1 gravfält antas motsvara 5 gravar.
KDE som använts för att producera kartorna är en mycket enkel visualisering som enbart visar punkters täthet. GIS-program som ArcMap och QGIS har många mycket mer avancerade möjligheter för analys och visualisering. Jag har använt några olika metoder i https://www.dropbox.com/s/4iy6yz33pgdee ... d.pdf?dl=0

Det övergripande problemet är att Norge och Sverige hanteras som en homogen arkeologisk yta. De tre största inhomogeniteterna anser jag vara:
* Topografin
* Bortodlingsgrad
* Exploateringsutgrävning
Dessa tre faktorer måste vägas in kvantitativt för att kunna göra meningsfulla spatiala analyser.
Att inte använda de tidigmedeltida kyrkorna som en indatamängd är anmärkningsvärt då dessa är den enda någorlunda homogena datamängden som kan användas för kvantitativa analyser före 1350. Kyrkorna påverkas i princip enbart av topografin.

Gustaf Svedjemos avhandling är mycket mer intressant ur spatial metodiksynpunkt.
Kan laddas ner från https://uu.diva-portal.org/smash/get/di ... TEXT01.pdf

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 3167
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Spatial analys

Inlägg av Yngwe » 4 januari 2020, 17:07

Instämmer AndreasOx

De tre inhomogeniteter du nämner är förstås riktiga, men behöver kompletteras med ytterligare faktorer för att ytterligare belysa problematiken. Som nämnts har givetvis skillnader i gravskick stor betydelse, inte minst då det numera anses finnas ganska stora skillnader i när kristet gravskick infördes. Som också nämnts bör antalet forrnorgar också ställas mot storleken. Det är nog rimligt att anta att en väldigt stor fornborg kan ha samma sammanlagda värde som flera små. Givetvis är det också så att förekomsten påverkas av områdets utsatthet. Till detta kommer då en stor spridning i tid och en ganska oklar bild av vilken funktion de egentligen har. Förmodligen finns det en stor inhomogenitet bland forborgar.

Så som du säger, indatan är korrupt, den antas motsvara ett antal värden som inte är påvisbara och inte ens viktade.

Och det är symptomatiskt för hela artikeln. Man har jobbat med "big data" men fått fram ett mycket platt material. Det går igen i hur man behandlar de äldre källorna. Det är ganska tydligt att man inte själv studerat dessa utan förlita sig på några standardverk, t.ex. Svennung och Brink, och utifrån dessa skapat någon slags definition om "folk", utan hänsyn till olika nivåer av organisation som faktiskt eller möjligtvis beskrivs i källorna, och utan hänsyn till att alla folk på inget vis sägs vara samtida. Man har helt enkelt velat få fram ett antal folk att placera på kartan för att ha något att jobba med. Osäkerhetsgraden är stor, verklig vikning saknas, indatan är i det närmaste helt platt.

Det hela framstår som pretentiöst, man hade kunnat jobba med big data på ett betydligt bättre och djupare sätt för att göra i stort sett samma analys. Jag instämmer helt med dig AndreasOx att det är obegripligt att man inte i stället jobbat med socken-kyrkorna som har en mycket mindre osäkerhet och som ganska enkelt kan ges djup. Datering kan göras relativt tillfredsställande och man kan relativt väl bedöma deras värde i fråga om topografi, tidigare bebyggelse och så vidare. Det är också helt obegripligt att man använt Jordanes och Widsith som underlag istället för det relativt stora antal folkland av äldre datum som är kända. Dessa är ofta topografiska väldefinierade och kan därmed ges ett tidsdjup och därmed ges ett betydligt säkrare värde än mytiska och svårplacerade folkstammar.

Det känns på något vis som väldigt synd att man lägger ner så mycket tid på något som i slutändan inte håller för någon prövning alls, men det är väl också symptomatiskt. Ofta klarar ju sig sådana här artiklar helt utan relevant prövning...

Skriv svar