Eld, ved och vedåtgång

[Bäckahästen]

Vi får starta en tråd och försöka bena ut frågeställningen.

[Leif]

Du har studerat eldstäder och vad de innehåller. Det ör intressant eftesom under alla veddiskussioner jag haft har det alltid framförts att an även eldade spillning. Kanske kan vi då avliva denna myt med hjälp av dina undersökningar? Hur mycket rester av spillning har du hittat i eldstäder under dina undersökningar?

Det är mycket sällsynt att man öht hittar spillning i arkeologiska sammanhang. Trots att de förekom i parti och kubik. Spillningen har en tendens att brytas ner
När eldstäder undersöks så tas generellt sett kolprover, dvs kolbitar plockas ut manuellt (har tagit upp det ovan, skillnaden mellan förutsättningslösa och riktade vedartsprover och vad det får för konsekvens på vår kunskap). Ibland tas makrofossilprover. Då för att se om där finns bevarad säd eller skal från säd. Det gör det ganska sällan, just därför att det har blivit aska. Man brukar få bättre resutlat i gropar och stolphål. Ibland dyker det upp spillning. Getskit kan jag på rak arm säga att vi hittat i en eldstad. Men spillning är som sagt mycket ovanligt i arkeologiska sammanhang, nästan lika ovanligt som mänsklig avföring som ju också måste hanterats på något sätt.

[Leif]

Rigstula:

7. Ett barn fick Edda,
som östes med vatten
- - - - - -
i lin den svarte (klädde),
kallade honom Träl.

8. Han tog att växa
och väl trivas,
på händerna var
huden skrynklig,
knogarne knotiga
- - - - - -
fingrarne tjocka,
fult var ansiktet,
lutande ryggen
och långa hälarne.

9. Han började sedan
försöka sin kraft,
binda bast
och bördor göra,
och drog hem ris
dagen i ända.

Enligt Rigstula var det alltså trälens arbetsuppgift att samla ved. http://runeberg.org/eddan/se-12.html
Jag har kikat lite mer på arbetsuppgifter i etnologiska källor men hittar inte den artikeln just nu. Återkommer när jag gör det, där framgår tydligt vilka av gårdsfolket som skötte vedhanteringen, åtminstoen i historisk tid.

[Leif]

Vad gäller torkning av ved så kommer man väldigt långt bara på att få upp veden från backen, samt se till att ändveden inte blir stående i vatten eller är riktad uppåt.

Etnologiska källor som jag kikat på när jag intresserade mig för lövtäkt och lövfoder anger tydligt att de torra grenar och kvistar som blev över användes som tändved.

[Opager]

Finns det några mått på eldstäders storlek i förhållande till långhusets storlek under järnåldern? I ett långhus på 40 m fanns det en eller flera eldstäder? Hade varit intressant med långhus i olika storlekar och relationen med eldstädernas storlek.

Utanför långhus hittar man ibland skörbränd sten. Kan man tänka sig att sten använts för att bevara värmen? Vilken sten använde man i så fall?

Tång går att elda men användes också som gödning på åkrar.

Opager

[Leif]

Eldstäder och hus är något som varierar över tid samt har regionala skillnader. Var det inte i Gene som det till och med fanns inmurade rökkanaler i golvet för att sprida värmen bättre?

Jag är för ointresserad av hus för att komma med någon speciellt vettig input. Men någon annan kanske vet.

Däremot så tycker jag att den fornnordiska Eyrbryggarnas saga är fenomenalt rolig. Det är en walking dead aktig sak med säker 40 namngivna gengångare/zombier och en bunt namnlösa. Det stora problemet är egentligen inte att de döda går igen utan att de envisas med att kväva elden så fort den tänds. Det gör att husen och gården blir i stort sett obeboelig.

[Leif]

Det finns ju några träslag som är direkt olämpliga att elda med i öppen eld inomhus. Jag tänker på sådana som sprätter mycket, gran sprätter lätt men är inte så relevant i diskussionen eftersom den etablerar sig så sent. Asp kan vara det om den är lätt rötad. Nu kommer jag inte på fler men jag märker det ibland hemma och funderar då lite lätt över vad fasen det var jag stoppade i pannan egentligen.

[Opager]

Jag hittade ett intressant långhus i Järrestad:

Hus 11/12 Järrestad
-Längd: 37 m
-Bredd: 6,5-9m
-Yta under tak: 210-264 m2
-Datering: 550-700 e.Kr.

Här fanns en 3 m lång härd eller ugn mitt i huset. Bredden är okänd.

Det fanns även långhus i Järrestad med härdar i varje rum eller kombinationer av härd och ugn i samma hus men det nämns inga mått.

Källa: Järrestad: Huvudgård i Centralbyggd(Söderberg 2003)

Opager

[Carl Thomas]

Leif,
sagan berättar att slavar drog hem ris. Inte ved. Förutsätter man att man eldade ris - blir risen ved....
Ris har mycket luft i sig. Därför brinner ris snabbt med en mycket hög eld och med hög temperatur eftersom luft passerar genom riset medan det brinner. En sådan eld vill man absolut inte ha inne i ett hus eftersom det finns risk för att taket fattar eld. När elden brunnit ut finns ingen glöd kvar. Detta har jag förklarat många gånger.
Elda ris så ser du vad jag menar.

Bakeldar görs ofta av ris eftersom man då vill ha en snabb hög temperatur, gamla bakugnar eldades upp med ris för då värmdes ungen upp snabbt - och det blev ingen, eller mycket lite, glöd kvar i ugnen.

Ris är bra att tända eld med just därför att en sådan eld ger hög temperatur och snabbt tänder eld på grövre ved.

Samerna använde ris på golvet i sina kåtor, både tältkåtor och torvkåtor, för att isolera från markkylan. På riset lade man ej garvade hudar (stela hudar), på dessa lade man mjuka fällar. Riset fungerade då som luftspalt mellan markytan och hudarna - och luft isolerar. Jag skulle tro att järnåldersfolket gjorde samma sak i sina bostäder - och det går åt massor av ris när man risar en kåta på ca 20 kvm. Har man hittat rester av ris på golvet i järnåldershus? Riset byts ut regelbundet och eldas upp utomhus.

Orsaken till att du inte hittar rester av kokakor i eldstäder är att man inte eldade kokakor. De brinner dåligt, luktar illa medan de brinner, ger dålig värme samt kräver enorma "vedbodar" för att förvaras torrt. I grunden diskuterar vi ren fysik. Det åtgår en viss möngd energi för att bostaden skall bli beboelig. Oavsett vad man eldar åtgår samma mängd energi. Energi kan vara ved, då går det åt 100 kubikmeter. Eldar man kokakor går det åt 500 kubikmeter, eldar man ris går det åt kanske 1000 kubikmeter - för att få samma energimängd. Ren fysik alltså. Hur förvarar man 1000 kubikmeter ris torrt under tak?
Pellets från getter tror jag inte att man eldade heller, pellets är däremot populärt idag, men kräver en speciell inmatare av pellets till eldstaden.

Rökkanaler, där man från en eldstad leder röken nedåt och sedan under golvet genom en kanal till utsidan har arkeologer experiment med och misslyckats med att få att fungera. Det går inte att leda varm rök nedåt från en eldstad på golvet. De fynd man gjort av kanaler under golvet fram till eldstaden är draghål, alltså tilluft till eldstaden.
Vill man ha golvvärme måste man bygga en eldstad utanför huset, som ligger lägre än husets golv, för att kunna styra in rök/värme i kanaler under golvet. Värme stiger alltid uppåt - enligt fysiska lagar.

I en sådan anläggning kan inte tilluften styras in direkt in i själva eldstaden eftersom eldstaden då blir en ässja. Tilluften skall släppas ut en bit från eldstaden. Jag har sett detta i funktion praktiskt i en torvkåta. Det fungerade utmärkt. På utsidan huset måste man ha en "skorsten" som är högre ön den normala snömängden på vintern så att ingången inte täpps igen. Skorstenen ör alltså ingen skorsten, den är ett tilluftsintag.

Principiellt skvätter all barrved glöd - lövträd skvätter inte glöd.

Opager,
Eldstadens längd har ingenting med själva "uppvärmningen" av huset att göra faktiskt. Eldstaden gav två saker, strålningsvärme och ljus. En lång eldstad gav ljus åt många som satt intill eldstaden och arbetade. En vanlig eldstad är ca 70 cm lång. Runt denna kan 4-6 personer sitta och få bra ljus. Är det fler personer som bor i bostaden måste man förlänga eldstaden så att fler kan sitta intill elden. Naturligtvis ökade vedförbrukningen rejält när man eldade i en lång eldstad. Man kan inte heller göra en eldstad större för att glra en större eld eftersom elden då blir större - vilket medför att istället för 500 kubikmeters luftomsättning ökar luftomsättningen mycket kraftigt - och temeperatures vid rökhålet blir så hög att man måste höja taket för att inte riskera att bostaden fattar eld. (Det är inte eldens lågor som tänder eld - det är höga temperaturer som tänder eld)...

Alternativet var att bygga ytterligare en eldstad - men två eldstäder i samma rum skapar turbulens och obalans i från och tilluft till rummet. Detta kan vara orsaken till att man delade upp en hall i olika rum där varje rum hade en eldstad - men det förutsätter att mellanväggarna ör dragtäta ochbatt dörren mellan rummen hålls stängd. Gene långhus var indelad i rum - och mellanväggarna var dragtätade med lera.

Eld och rökavgaser har under alla tiden bestämt arkitekturen på våra bostäder - och gör detta till stor del än idag eftersom vi fortfarande behöver värma upp våra bostäder. Utvecklingen från en öppen eldstad på golvet centralt i bostaden där mönniskor delade rum med elden, via öppna spisar, kalåkelugnar, vedspisar, braskaminer fram till luftvärmeväxlare är intressant eftersom just vårt behov av värme (och önskan att bli av med röken) har påverkat hur vi bygger våra hus. Det ör en lång utveckling som faktiskt är mycket intressant. En hall som Indelas i rum tror jag var ett naturligt led i vår arkitektur - med eld, rök och ljusbehov som orsak.

Än idag behöver vi värme. Villapannor, oljesisterner, rörledningar, element, från och tilluft, köksfläktar, påverkar fortfarande vår arkitektur och vårt sätt att leva.

Thomas

[Leif]

Jag tycker vi går i cirklar, vi pratar förbi varandra och kommer i nuläget inte vidare.

Personligen är det min åsikt att tråden måste fyllas på med mer arkeologi för att inte stanna vid etnologi*. Etnologin tillsammans med antropologi** är bra bollplank att testa fynd och teser mot, men de är inte facit till hur det en gång var. De speglar specifika tillfällen, samhällen och miljöer. Vi kan däremot genom att använda de arkeologiska lämningar och fynd vi har tillgång till, med inspiration från etnologin och antropologin komma med mer eller mindre hållbara hypoteser kring olika fenomen. I detta fall eldning.

Några klargöranden:

Jag menar att vi har arkeologiska belägg för att man eldade ris/grenar/kvistar. Omfattningen är okänd av de anledningar kring analyserna som jag tidigare redogjort för. Vad gäller det kommer vi inte vidare utan att ge oss in i litteratur och rapportmaterial. Dok kan vi via etnologin komma åt lite av omfattningen av lövtäkt. Den var betydande, vilket innebar att varje gård hade tillgång till stora mängde ris, 100-tals kubikmeter, ifall de körde lövtäkt något så när rationellt. Det hässjades på liknande sätt som hö och kan om man är skicklig placeras så att det håller sig torrt utomhus. Principen är ungefär samma som en vedstack där det översta lagren läggs så smart att vattnet rinner av och allt under torkar. Det behöver med andra ord inte vara under permanent tak eftersom det utgör sitt eget tak. Men tekniken är i princip bortglömd idag och har varit obsolet sedan den hästdragna slåtterbalken slog igenom.

Vi vet inte exakt vad som åsyftas med ris i Rigstula. Jag tolkar det som bränsle eftersom kvistar nämns i annat sammanhang. Å andra sidan nämns såväl risbuskar som skog med. Eld i hus och hall återkommer på många ställen i de knappa 50 verserna.

Sedan pratar jag generellt om eldning, primärt i härdar och kokgropar. Jag har inte skiljt ut de eldar som ligger i det vi tolkat som hus och byggnader. Det är möjligt att vi får lite andra resultat än de jag tidigare redogjort för om man kikar på det, men jag känner som sagt inte till några systematiska studier av det. Har inte heller någon ambition att göra det själv.
___________________
*Till etnologin räknar jag i detta sammanhang även mina egna erfarenheter med vedeldning som primär värme på min gård, i min fjällstuga och hustruns ställe ute i bohusläns skärgård. Samt egen skog.
**Till antropologin räknar jag i detta sammanhang även de norröna källorna. Delvis på grund av hur de nedtecknats.