Var är Uppåkras gravar?

[AndreasE]

Eh, ja. Precis.

[Yngwe]

Frånvaron av gravar i slättbyggder är inget specifikt för Uppåkra. Det saknas gravar i Skånes slättbyggder i förhållande till den förmodade befolkningen under järnåldern. Denna gåta har man inte hittat svaret på ännu.

Antalet gravar har inget direkt med om folk har bott permanent i området eller inte. Lund, i sitt tidiga skede, mot slutet av vikingatiden hade mycket fler kristna gravar än den fasta befolkningen.

En uppgift som kanske kan förklara och glädja Yngwe. I Uppåkrastudier 7 skriver Berta Stjernquist, att på platsen där Vifot grävde i den stora hallen, har jordlager eroderats, genom plöjning, 20 cm, fram tills slutet av 1990-talet. Det är ett intervall på 60 år.

På andra ställen i Uppåkra har erosionen, inte varit lika stor. Det varierar men på 1000 år kan det ha försvunnit mycket jordlager.

Opager

Ja du ser. I flera år har jag visat jordbrukets egna rapporter om erosion i Skåne och pekat på "halva" gravar och plogens tidiga intåg i Skåne, tillsammans med rapporter om erosions-skadad arkeologi i t.ex. England...

[Yngwe]

Tidiga kristna centra tenderar att ha många gravar i relation till sin befolkning - innan kyrkogårdarnas etablering på landsbygden var det nog attraktivt för kristna att begrava sina döda där de fanns präster, i de fall där man inte använde det gamla gårdsgravfältet. Men även flera förkristna centralplatser har oväntat många gravar (tex GU och Birka), så det här intresset för att begrava sina döda på en mer "offentlig" plats fanns kanske tidigare också.

De där 20 centimetrarna på 60 år ska inte ses som indikativt för de senaste 1000 årens erosion genom plöjning. Den mekaniska plöjningen ökade plöjningsdjupet betydligt jämfört med tidigare tiders åkerbruk. Boplatser i åkermark kan inte ha plöjts bort mer än 30-40, max 50 cm, annars skulle inga stolphål finnas kvar att hitta. Viss variation förekommer dock förstås, men knappast 20 cm per 60 år (vilket skulle bli 3,3 meter på 1000 år).

Hur i hela friden kan du påstå detta? HAr du insikt i erosionens mycket komplicerade natur? Erosion slår olika på olika ställen, det har med vatten vindar och jordens beskaffenhet att göra. Skillnaderna kan vara mycket stora lokalt då eroderad jord kan deponeras i närområdet. Ingrepp i närområdet kan förändra det hela drastiskt. En bortröjd skog eller en dikning eller plöjning på annat håll kan förändra situationen helt. Milda vintrar likaså.

[AndreasE]

Jag förstår inte vad det är du vänder dig mot i det jag skrev? Jag pratade uppenbarligen om plöjningsrelaterad erosion, vilket var vad Opager pratade om. Jag har inte berört andra orsaker till erosion.

Överplöjd arkeologi är inte unikt för Skåne, utan finns överallt. Skadornas omfattning varierar självklart. Just överplöjda boplatser är nog bland det vanligaste vi undersöker.

[Yngwe]

Men plöjning är aldrig en isolerad faktor som påverkar erosion. Att säga att 30-40-50 cm erosionspåverkan på arkeologi är den maximala eftersom man kan hitta stolphål är helt galet då du inte har någon som helst möjlighet att kontrollera hur många stolphål som försvunnit.

Här får man allt utgå från verkliga fakta och möjligheter, inte några gravt generaliserande mallar.

[AndreasE]

Yngwe, för det första så skrev jag att variation förekommer, alltså inte att "maximum" är 30-50 cm, och för det andra så pratade jag återigen om plöjning, inte andra typer av erosioner (vilket ju tex i extrema fall av stranderosioner utraderar arkeologin helt).

[Yngwe]

Yngwe, för det första så skrev jag att variation förekommer, alltså inte att "maximum" är 30-50 cm, och för det andra så pratade jag återigen om plöjning, inte andra typer av erosioner (vilket ju tex i extrema fall av stranderosioner utraderar arkeologin helt).

Jag uppfattade dig som att plöjning inte kan ha större effekt, du skrev ju faktiskt så. För det är ju så att om erosionsutsatt mark plöjs, så kommer man nästa år att plöja lite längre ner i backen, och alltså år för år plöja sig djupare....

Det finns knappast något alls som säger att liknande erosionseffekter inte kan uppträda flera gånger på tusen år, där erosionsmängden förhåller sig på samma vis till aktuella plöjningsdjup.

[AndreasE]

Eftersom att åkermark över hela landet faktiskt bevarar arkeologi från stenålder och framåt så är det genomsnittliga djupet på plöjningsrelaterad erosion knappast större än de djup jag nämnde. Självklart kommer den lokala geografin påverka, så variation förekommer förstås. I just Uppåkra är bevisligen stora mängder arkeologi bevarad under aktuellt plogdjup.

Ditt andra stycke är otydligt. "Erosionseffekter" liknande vad? På samma vis som vadå?

[Yngwe]

Genomsnittligt är ju en helt annan sak. Det säger absolut ingenting om en enskild plats. Sen är det ju så att olika platser har plöjts olika länge, vilket kan vara en helt avgörande faktor.

Vad jag menar är att om denna studerade yta de senaste 60 åren eroderat 20 cm, så kan det vara så att tidigare plöjning, där man bara haft halva plöjningsdjupet jämfört med de senaste 60 åren, har resulterat i halva erosionsmängden, alltså 10 cm på 60 år.

Sen finns det ju många andra faktorer som påverkar, men det visar ju ändå på potentialen.

[Bäckahästen]

Kan det vara så att det använts begravningsritualer som inte lämnar några direkta spår efter sig? Tänk tex på Beowulfs begravning när han puttas ut i havet på en båt som sedan antänds med en brandpil.