Sökningen fann 43 träffar

av Ephraim
1 december 2017, 19:52
Kategori: Språk
Tråd: Etymologiskt ursprung för den
Svar: 4
Visningar: 748

Re: Etymologiskt ursprung för den

Det är inte bara rotväxlingen mellan *s/t som är intressant, utan också ändelserna. Om man är bekant med de grundläggande ljudförändringarna mellan PIE och PG, och vidare i de germanska språken, är de germanska nominativ singularformerna i förra inlägget enkla att förklara. Det är vad vi förväntar o...
av Ephraim
1 december 2017, 18:41
Kategori: Språk
Tråd: Etymologiskt ursprung för den
Svar: 4
Visningar: 748

Det är i princip en form av suppletion, vi kan i alla fall inte med någon säkerhet säga att formerna skulle komma från samma rot. Men växlingen är väldigt gammal, den fanns redan i urindoeuropeiskan. Den finns väl bevarad i grekiskan och sanskrit. Jämför: Maskulinum nominativ singularis: PIE *só , g...
av Ephraim
26 november 2017, 13:53
Kategori: Järnålder och Vikingatid
Tråd: Vilka var al-Ludhana?
Svar: 23
Visningar: 1868

Re: Vilka var al-Ludhana?

Det verkar kunna vara en form lånad från något motsvarande lat. normanni (nordmän, normander). Det är ju onekligen ganska stor ljudolikhet, så skälet att misstänka det är mest att formen verkar vara en del av en större variation som förekommit. Tydligen förekommer former som lormanni och lordomanni ...
av Ephraim
25 november 2017, 23:39
Kategori: Språk
Tråd: När kom bestämdhetssuffixen
Svar: 2
Visningar: 581

Re: När kom bestämdhetssuffixen

Det tidigaste belägget för den nordiska efterställda bestämdhetsmarkören verkar vara från 1000-talet, på två svenska runstenar där formen andinni ‘anden (dativ)’ förekommer (eller det är åtminstone den vanligaste tolkningen). Om det är det äldsta belägget i skrift innebär det sannolikt att sådana fo...
av Ephraim
3 maj 2016, 21:36
Kategori: Järnålder och Vikingatid
Tråd: Sveber
Svar: 79
Visningar: 6586

Re: Sveber

Jag har inte annat än snabbt skummat igenom denna nu ganska omfattande tråd, så nedan berör bara några språkliga frågor i förstainlägget. Man bör kunna rekonstruera en urgermansk form *swēbaz för "en sveb" (eller en suebus ). Just b-et berörs nedan (det uttalades alltså frikativt). Vad gäller vokale...
av Ephraim
30 december 2015, 23:40
Kategori: Språk
Tråd: Kind
Svar: 33
Visningar: 4298

Re: Kind

Samtidigt är inte all utveckling helt linjär. Vi har ju några udda norska exempel som lever än idag, Kvitfjell (vit) eller kva (vad) och några till. Jo, de formerna är ju intressanta på så sätt att de återställt den ursprungliga indoeuropeiska konsonanten. Det är dock inte så att dessa norska diale...
av Ephraim
30 december 2015, 23:26
Kategori: Järnålder och Vikingatid
Tråd: Hur firades det forntida Yule?
Svar: 13
Visningar: 7370

Re: Hur firades det forntida Yule?

Jag antar att det finns ett samband mellan fornvästnordiska hvél och wheel i dagens engelska. men hur ser detta samband ut? Är det engelskan som lånat från fornvästnordiska, eller tvärtom? Eller har ordet äldre gemensamt ursprung? Ja, det stämmer. Det verkar inte vara frågan om något lån utan det ä...
av Ephraim
30 december 2015, 15:20
Kategori: Järnålder och Vikingatid
Tråd: Hur firades det forntida Yule?
Svar: 13
Visningar: 7370

Re: Hur firades det forntida Yule?

Det finns alltså en koppling mellan orden hjul och Jul.. Det gör det antagligen inte. Sidan thewhitegoddess.co.uk ovan har nog missförstått det hela lite, varken i fornnordiska eller fornengelska finns något ord iul som betyder ’hjul’. Söker man på iul och wheel verkar alla träffar handla just om m...
av Ephraim
30 december 2015, 15:02
Kategori: Språk
Tråd: Kind
Svar: 33
Visningar: 4298

Re: Kind

Jag tror att hundare (som administrativ indelning) har att göra med räkneordet hundra. Motsvarande indelning i hundreds finns i England och Wales. Så här skriver Wikipedia: "The name "hundred" may be derived from the number one hundred; it may once have referred to an area liable to provide a hundre...
av Ephraim
7 december 2015, 19:59
Kategori: Järnålder och Vikingatid
Tråd: Tillnamnet ”Skötkonung”
Svar: 80
Visningar: 10851

Re: Tillnamnet ”Skötkonung”

En tvetydighet är det, men frågan är om den är medveten. Om tillnamnet Skötkonung tillkom först senare måste det ju vara en ren tillfällighet, och då får man anta att texten <SCEAT> helt enkelt ska tolkas som ordet sceatt (stavningen torde ha varierat) som betyder ’mynt m.m.’. Och även om tillnamnet...