Sökningen fann 480 träffar

av Historikus
14 december 2019, 14:30
Kategori: Runor och bildstenar
Tråd: Kan detta till äventyrs vara en föregångare till runstenarna?
Svar: 33
Visningar: 2452

Re: Kan detta till äventyrs vara en föregångare till runstenarna?

Banquet II , drikke & fest service Som udgangspunkt skal nævnes, at er det svært at rekonstruere et banket-udstyr ud fra fund af objekter i en fyrstegrav, eftersom det er vanskeligt at afgøre, hvilken funktion de enkelte genstande har haft. Til en etruskisk banket hørte altid både mad og drikke og ...
av Historikus
12 december 2019, 17:02
Kategori: Runor och bildstenar
Tråd: Kan detta till äventyrs vara en föregångare till runstenarna?
Svar: 33
Visningar: 2452

Re: Kan detta till äventyrs vara en föregångare till runstenarna?

Banquet I, drikke & fest service

Situla_Kuffern_a.jpg
Situla_Kuffern_a.jpg (149.71 KiB) Visad 114 gånger

Banquet scene på en ‘situla’ fra Kuffarn, Niederösterreich, ca. 400 f.Kr. Mere om dette emne senere.
av Historikus
11 december 2019, 15:37
Kategori: Runor och bildstenar
Tråd: Kan detta till äventyrs vara en föregångare till runstenarna?
Svar: 33
Visningar: 2452

Re: Kan detta till äventyrs vara en föregångare till runstenarna?

Fyrstegrave i ’the Low Countries’ I 2017 publicerede Sasja van der Vaart-Verschoof, Rijksmuseum van Oudheden, et analytisk katalog med titlen ’Fragmenting the Chieftain – Catalogue’ , Late Bronze and Early Iron Age elite burials in the Low Countries. Publikationen fokuserer på ’fyrstegrave’ i ’the ...
av Historikus
8 december 2019, 14:43
Kategori: Järnålder och Vikingatid
Tråd: Folkvandringstid i Skandinavien
Svar: 71
Visningar: 4039

Re: Folkvandringstid i Skandinavien

I 1908 udgravede man i Hedeby en bådkammergrav, der var rigt udstyret og menes at være en fyrstes gravsted. Fyrstens sværd er et af de kostbareste våben, der overhovedet kendes fra karolingisk tid og to andre sværd er fra begyndelsen af samme periode (900-tallets begyndelse). https://www.skandinavi...
av Historikus
7 december 2019, 14:40
Kategori: Bronsålder
Tråd: Hvad var en 'kelter'?
Svar: 0
Visningar: 487

Hvad var en 'kelter'?

Tilsyneladende findes der to begreber som begge er dækkende for oldtidens ’kelter’. Egentlig skal årsagen findes hos grækerne. De mørklødede grækere kaldte nemlig de lyse barbarer for »hoi galaktoi« dvs. ’de blege’. Ordet er beslægtet med det græske ord ’gala' (γάλα). Disse ’galaktoi’ begyndte at va...
av Historikus
6 december 2019, 14:59
Kategori: Järnålder och Vikingatid
Tråd: Folkvandringstid i Skandinavien
Svar: 71
Visningar: 4039

Re: Folkvandringstid i Skandinavien

Herulerna själva var kanske inga framstående guldsmeder och hantverkare, men som övertagare av en bit av Hunnernas välde (som föll ihop på 450-talet) kan de ha ägt praktföremål från hela Europa. Det förgyllda svärdshandtaget har motsvarigheter i alemanniskt-frankiskt område... och svärdsknappen (av...
av Historikus
5 december 2019, 17:37
Kategori: Järnålder och Vikingatid
Tråd: Folkvandringstid i Skandinavien
Svar: 71
Visningar: 4039

Re: Folkvandringstid i Skandinavien

Runologen Lisbeth Imer er blandt de førende indenfor sin disciplin - og meget anerkendt i Norden. Lisbeth Imer mener, at 'eril' skal ses som en form for titel. Begrebet fremgår generelt i teksterne fortrinsvis i rytmen "jeg, eril [har gjort] "personnavn" . Hvis 'eril' ikke er synonymt med 'herul' f...
av Historikus
5 december 2019, 14:07
Kategori: Järnålder och Vikingatid
Tråd: Folkvandringstid i Skandinavien
Svar: 71
Visningar: 4039

Re: Folkvandringstid i Skandinavien

Vikingatidens hövdingar kunde nog ofta läsa och skriva . Citat fra min artikel "Ansgar's mission i Norden", side 6 - "Ansgar og Witmar rejste hjem igen første halvdel af 831 og medbragte vidnesbyrd på deres gerninger underskrevet af kong Bjørn (Bern) med egen hånd og med bogstaver, der var formet e...
av Historikus
5 december 2019, 13:26
Kategori: Järnålder och Vikingatid
Tråd: Folkvandringstid i Skandinavien
Svar: 71
Visningar: 4039

Re: Folkvandringstid i Skandinavien

Med hensyn til spredningen af eril skrifter må det have været - hvis rigtigt - en ret stor gruppe Heruler, der - ifølge fundstederne - bosatte sig meget spredt. Mest sandsynligt er nok, at et fremmed indvandret folk snarere ville bosætte sig i klynger. Det bekræfter arkæologien i de danske landskab...
av Historikus
4 december 2019, 17:36
Kategori: Järnålder och Vikingatid
Tråd: Folkvandringstid i Skandinavien
Svar: 71
Visningar: 4039

Re: Folkvandringstid i Skandinavien

Spørgsmålet er:

Hvis Herulerne ikke har efterlagt sig nogle arkæologiske spor - har de måske heller ikke været her. :?: